Bevismärke Yxa och Såg

Kriterier för bevismärket Yxa och såg120px-M_yxa_sag

  1. Kunna hugga och såga säkert så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig och följa detta när du använder yxan och sågen.
  2. Veta hur en såg och en yxa skyddas när man ska ta dem med sig och följa detta när ni ska någonstans
  3. Veta hur en såg och en yxa förvaras när den inte används, både utomhus och inne (på övernattning och i förråd) och följa detta.
  4. Kunna använda yxan till att kvista en slana eller stock för att kunna använda den till något.
  5. Kunna namnge yxans och sågens olika delar
  6. Kunna slipa en yxa och byta sågblad på en såg

Träna på att hugga ved på ett säkert sätt

  • Vi är lugna och försiktiga när vi använder yxan.
  • Kontrollera att yxskaftet sitter fast ordentligt.
  • Huggandet skall endast ske på avskild plats.
  • Yxan skall ha eggskydd, när den inte används.
  • Stå stadigt när du hugger.
  • Se till att inte någon står i närheten
  • Se till att du har ett ordentligt underlag när du klyver ved.
  • Hugg alltid längs med träfibrerna, en ledare visar.

Sprid ut övningstillfällen

Sprid ut de tillfällen ni övar på att hantera yxa och såg så att alla har en god förutsättning att klara provet.

Lite yxkunskap

En yxa består av ett huvud och ett skaft. Huvudet har ett öga, där skaftet monteras, nacke och egg. Ögat är ovalt och nacken i regel plan.

Man skiljer mellan några olika typer av yxor. En klyvyxa är ganska tung och har ett långt, rakt skaft. Den har kilformat huvud och med den klyver man lätt tjocka vedklabbar.

En huggyxa är också ganska tung, den kan väga mellan 0,9-1,3 kg och har ett ganska långt, något svängt skaft. Huggyxorna används vid grövre arbeten, som trädfällning, kvistning mm.

Handyxor är i princip mindre modeller av huggyxor. En handyxa kan lämpligen väga 0,6-0,9 kg och ha ett skaft på 55-60 cm. En medelstor handyxa är ofta den lämpliga yxan för dagsutfärder eller hajker. Däremot är de mycket små handyxorna, med skaft på 40-45 cm, alldeles för lätta och klena för att vara användbara i friluftssammanhang.

Skaftning av yxa

Om en stump av det gamla skaftet sitter kvar i yxögat så borrar man ur detta, eller knackar försiktigt bort det. Försök aldrig bränna bort skaftstumpen – man riskerar att förstöra härdningen i stålet och få en skör yxa.

Välj skaftlängd efter form och vikt på yxhuvudet. Skaftet måste vara helt torrt när det monteras. Gör ett kilspår, och forma skaftet med en rasp så att det pasar något trångt i yxögat. Yxhuvudet måste sitta rakt på skaftet. En linje från skaftets bakända ska tangera eggens mittpunkt.

Skaftet blir starkare om man täljer eller filar ner översidan av det så att så många av skaftets fibrer som möjligt går genom yxögat. Kapa den utskjutande delen av skaftet några millimeter från yxhuvudet. Slå in en kil (av något hårt träslag) något djupare än skaftets övre ände. Slå ihop skaftänden så att kilen låses fast.